perjantai 2. elokuuta 2013

2.8 Pe: Salo-Someroon päin-Salo ja Salo-Perniö 59 km

Tässä kohti haluan kiittää rakasta puolisoa Heliä. Hän on ollut kannustava ja pitkämielinen sekä lempeä
viettämäni kesäloman suhteen. Kiitän Teaa että luki Facebookia ja Tonia kannustavista tykkäämisistä sekä Tatua hienoista facebook yhteenvedoista ja otsikoinnista, Timiä soitoista ja kuulumisten jakamisesta sekä Topiasta ruotsin ja englannin kielen käännöksistä.

Nautin runsaan aamupalan Cumuluksessa ja sen jälkeen vastailin YLE Aikaisen haastattelijan kysymyksiin. 08.30 oli torilla Somero -lehden haastattelijan tarkat kysymykset ja valokuvaukset. Suoriuduin matkaan ja tapasin kolme ihastuttavaa rouvaa, joista yksi työnsi rollaattoria, toisella oli kävelykeppi ja viimeisellä -sauvat - olivat pirteitä ja aamulenkillä.

Salorannan Reijo Pa:sta Sulkavan soutajia vinkkasi ja pysähtyi pysäkille. Sovin olevani tunnin päästä samassa paikassa...apua tulin sanoneeksi puolet liian vähän! Juoksin 14 km ja käännyin takaisin, soi puhelin ja minua haastateltiin johonkin Tammisaaren paikallislehteen. Reijo tuli ABC:ltä mukaan juoksuun ja tulimme ennen aikataulua vaunulle. Uudet juomat kehiin ja Pelastusarmeijan tiloihin Salon Seudun Sanomien Minnan ja Hannan haastattelyyn - hyviä eteviä perusteellisia kysymyksiä.

Jonkin ajan kuluttua Salon Jokilaakson lehdestä Pauliina liittyi mukaan. Söin leivät, munavoipiirakan ja herkullisen kakkupalan. Reijo palveli meitä ystävällisesti. Marko Mäkinen Pa:sta maratoonari lähti mukaani juoksemaan ja meitä kuvattiin lähdössä ja vähän matkan päässä. Markon mara-aika muuten 3.10 on kovaa valuuttaa!

Perniössä Ville huomasi meidät ikkunastaan ja tuli tervehtimään. Jatkettiin 100 km Suomijuoksun kierrosta toisin päin mikä herätti minussa muistoja kolmen vuoden takaa. Tultuamme takaisin Saloon päin oli Reijo saanut Perniön Sanomien Pekan kiinni ja hän kyseli myös kuulumiset sekä kuvasi meidät. Reijo otti minut kyytiin kun sain 59 km täyteen ja Marko jatkoi vielä takaisin Saloon - siis juoksi eka kerran yli 50 km. Kävin Cumuluksen saunassa ja söin erittäin herkullisen grilli-lohen Antoniossa ja taas sain ateriajuomat ilmaiseksi. Luulenpa vielä ajavani Raaseporiin.

Salossa, Pelastusarmeijan edessä, Pauliina, Marko, Arto ja Reijo

Marko ja minä Perniössä eron hetkellä.

Niin tuosta rintalogosta on kyselty. Se on oma sellainen, ylhäältä on saatu lahjat, juoksujalat ja luovuus,
meistä voi löytyä vaikka minkälaisia kykyjä. Vaakatasoon niitä saadaan jakaa toisille ja vaikka lahjaksi, iloksi ja riemuksi antaa. Punanenä on punanenä ja vaatteena risti - ei tarvitse olla täydellinen.
Lopullisen logon muotoonsa on saattanut Jaana Särkilahti viestintätoimisto Isosiskosta.

1 kommentti:

  1. 2.8. Fredag, Salo-mot Somero och Salo-Bjärnå
    I nulåget vill jag tacka min kära fru Heli. Hon har varit så uppmuntrande och tålmodig och mjuk mot mitt sommarlov. Jag tackar Tea för läsningarna av Facebook, Toni för uppmuntrande “thumbs” och Tatu för fina facebook inläggen, Timi för uppringningarna och delningarna av nyheterna och Topias för översättningarna för både svenska och engelska (tack och var så god! -TT).

    Ja njöt en dryg frukost på Cumulus och efter det svarade jag på frågorna av YLEs tidiga intervjuare. Klockan var 8.30 då jag var på torget. Somero -tidningens punktliga frågor och fotograferingar. När jag gick mig i väg mötte jag tre ljuvliga fru, en av dem knuffade rullatorn, annan hade en spatserkäpp med sig och den tredje promenadstavar. De var livliga och på sin morgonrunda. Salorantas Reijo från Pa, Sulkan soutaja (Sulkavas rottare?) tecknade mig och stannade på busshållplatsen. Jag utlovade att finna mig på samma plats om en timme... hjälp! Jag sade halv för litet!
    Jag löpte 14km och vände tillbaka. Det ringde och jag var intervjuad på någon lokal tidning av Ekenäs. Reijo hoppade in vid ABC och vi kom till vägnen innan tidtabellen. Nya drycker med oss och sedan gick vi på Frälsningsarméns plats, Salon Seudun Sanomat -tidningens intervju med Minna och Hanna. Intervju bestod av grundliga och bra frågor.

    Sedan anslöt Pauliina från Salon jokilaakson lehti sig. Jag åt några bröd, en äggsmörpastej och en smaklig bit av kaka. Marko Mäkinen från Pa, en maratonlöpare gick sig med mig i väg och vi var fotograferade både i starten och efter ett litet håll. Förresten, Markos rekord från maratonen, 3.10 är väldigt bra!

    På Bjärnå märkte Ville oss från sin fönster och hälsade på oss. Vi fortsätte tvärtom med omlopp av 100km Finlandlöpningen och det uppväckte minnen från tre år sedan. Efter vi hade kommit tillbaka mot Salo hade Reijo fått kontakt med Perniön Sanomat -tidningens Pekka. Han också frågade om de senaste nyheterna och fotograferade oss.

    Reijo gav mig en skjuts när jag nådde 59km. Marko däremot fortsätte ännu tillbaka till Salo och det var den första gången han löpte över 50km! Jag bastade på Culumus bastu och åt en ytterst smaklig grill lax på Antonio och igen fick jag drycker gratis. Jag tänker på att driva ännu till Raseborg.

    Förresten har man frågade om den där bröstlogon. Den är min egen. Håvor har man fått uppifrån, spingfötterna och kreativiten, det kan finnas vilka som helst förmågor i oss. På vågplanen får vi dela dem till varandra, till exempel som gåva, glädje och jublet! Röd nösa är röd och kors som plagget, man behöver inte att vara fullkomlig.

    Den slutliga logon har gjort av Jaana Särkilahti från kommunikatiosbyrån Isosisko.

    Bildtext 1: På Salo, framför Frälsningsarmén, Pauliina, Marko, Arto och Reijo
    Bildtext 2: Marko och jag på Bjärnå.
    -TT

    VastaaPoista